"Om man brinner för något blir man lätt bränd...."
Det är bara att konstatera, man kan inte låna för mycket av sig själv
Till slut tar resurserna slut
Jag har tydligen svårt med att veta när det räcker
Vill gärna göra det där lilla extra så det blir näst intill perfekt
För det är så roligt - jag blir glad, andra blir glada - alla blir glada!
Men jag glömmer lätt att jag bara är EN människa
Jag kan inte allt
ska inte allt
bör inte ALLT
Nu kom tydligen gränsen
När inte förståndet räcker till säger kroppen ifrån
Tröttheten tar ut sitt och jag stannar
Upptäcker att livet rullar vidare fast jag står stilla
- och det är ganska skönt!
Tror jag ska stiga av en stund och låta kropp och själ komma ikapp
Svårast är att hålla sig från olika projekt som man gärna vill göra
Det är svårt att avstå
Men så nödvändigt
En mycket viktig insikt! Vila i den! Kram mamma !
SvaraRaderaHej Monika!
SvaraRaderaJust så här känner jag idag. Blev "hemskickad" från jobbet idag pga migränanfall. Jag vill göra allt - hela tiden och ha koll på allt. Men kroppen säger Nej inte nu, inte du.
Jag har i många år försökt lära mig att sätta gränser och säga nej - men det är mycket svårt!
Kram, Rut
Hej Rut! Hoppas din migrän gett med sig! Du ska också lyssna på din kropp och inte köra slut på dig, det är det inte värt! Vi har mycket att lära oss ännu här i livet... Önskar dig styrka, kraft och framför allt vishet att göra det som är bäst för dig!
SvaraRaderaKram Monika
Känner så igen mig. Tänk dig ett hjul som snurrar jättefort. Det är trångt där hjulet snurrar och saker tar i. Tungt o jobbigt. Men sluta ge fart åt hjulet. Låt det snurra o se att grejerna som snuddar i bryts sönder av farten. Samtidigt saktar farten av. Men det går långsamt för det är ett stort hjul med stor massa. Här prövas tålamodet. Man skulle så gärna vilja styra upp det på nåt vis. Belöningen kommer efter en stund när du märker att hjulet snurrar i maklig takt o inget kommer i vägen. Nu kan du ta upp blicken o ta ny kurs.
SvaraRaderaMvh. Markus Blomqvist
Hur är det vännen?
SvaraRaderaTänkte just idag på dig och att jag sett mindre av dig på sistone.
Ge dig tid till vila, du stannar i mina tankar.
Tack för kloka ord Markus, jag börjar ana att hjulet saktar in... nu går mina tankar till hur jag ska få det att hålla maklig takt också i fortsättningen, sen när jag återgår till jobbet...? Men det tar tid att förändras och jag måste det låta ta tid - även om jag är av den otåliga sorten...! Tack Monica för dina tankar - de värmer!
SvaraRaderaKram