Hemma

Vasa

Lahäll

Märsta

Upplands Väsby

Bro

Sundsvall

Alnö

Saltsjöbaden

Bromma

Monäs

Vasa

Smedsby

Kuni

Höstens färg är värme

Det är lite märkligt att hösten

som förebådar slutet

bjuder på en intensiv värme i sina färger...

Kan det vara så att när allt av

vårens ungdom och sommarens intensitet

falnar så visar det sanna livet sig

- i varma färger?

Inredningsreportage

Lite inspirerad av alla inredningsbloggar kommer här några bilder från vårt sommarhus,

för er som undrat vad vi sysslat med de senaste somrarna...

Vår glasveranda har nu fått en skön soffa

komoden är under målning

väckarklockan ett loppisfynd

Vårt kök börjar bli klart,

hyllorna kom upp idag!

Sovrum med dörr ut till verandan

Vita linnegardiner upphängda på en vajer

Lite gammalt och lite nytt

en praktisk vrå intill köket

gula arabia sockerskål och kanna auktionsfynd

zinkhinken likaså

övrigt är gåvor från olika tider i livet

Fikastund vid blåa matbordet

första-hjälpen skåpet som dottern gjort av gammal spiklåda

har hittat sin plats

Lykta inköpt vid sommarens båttur till Granholms,

rosor av goda vänner

Utsikt från soffan

Tidningar i jordgubbskorg

Villaavslutning som inleddes med hällregn...

...avslutades med vacker solnedgång

Tilläggas kan att en del inrednings- och målarbete kvarstår

Men vi tänkte ta det lite lugnare nu en stund

Ny fart nästa sommar!

Kyrie eleison

När likgiltigheten gör mig lat

Kyrie eleison

När missmod gör mig blind

Kyrie eleison

När högmod får mig att tro att jag klarar mig själv

Kyrie eleison

När brådskan skymmer sikten för det verkliga livet

Kyrie eleison

När jag inte ser en annan människas nöd

Kyrie eleison

När jag glömmer att nåd går före rätt

Kyrie eleison

Herre - förbarma Dig

över mig!

Regndans

Efterlyses: matinspiration!

Så var den här igen då - vardagen.

Jag har absolut inget emot den utan kan rent av uppskatta att få lite mer ordning på dagarna och livet. Men med vardagen kommer vardagens kritiska stund onekligen tillbaka. För mig inträffar den stunden när jag trött och hungrig kommer från jobbet och ska ställa mig och göra mat till familjen. Kombinationen av trötthet, hunger och barn som vill ha uppmärksamhet är ingen hit! Ja, jag kan ibland dra ut på att börja med maten så jag hinner landa och barnen hinner framföra sina ärenden, men oftast är tiden inte på min sida och någon i familjen ska iväg någonstans, så då är det bara att börja på. Och så kommer frågan: och vad ska jag göra för mat idag då? Ibland kommer frågan redan i bilen på väg hem och jag, lika trött och hungrig, svänger in till affären för att handla - inget planerat uppköp där inte... Vissa försök att eliminera problemet har gjorts, vi har bland annat delat upp matinköpen så att jag köper in maten för en vecka och mannen för nästa vecka, mannen lagar också mat lika ofta som jag gör. Men menyn har sett sina bästa dagar och nu vill vi förnya oss! Jag vet att de flesta har något recept på en enkel men god middag som inte tar så lång tid att laga och inte kräver en inköpslista lång som ett kvitto från julmatsinköpet. Så nu gör jag här med en enkel efterlysning: Har du ett recept på enkel, god vardagsmat (helst inte fisk då vi har allergi i familjen) så skriv in det på kommentarer eller hör av dig på annat sätt till mig! Om du inte kommenterat tidigare i en blogg så kan jag bara säga att du kan välja "anonym" så behöver du inte skapa eget konto.

Har jag då något eget smaskigt recept att bjuda på? Ja, en favorit är pasta med creme fraiche sås: Koka bandspagetti, fräs lite lök (så den blir genomskinlig) och blanda i vad du har hemma, skinka, tomater, champinjoner mm. allt ska bara värmas upp, inte stekas, slå på en burk creme fraiche och låt det puttra lätt, krydda med salt, peppar och ev. vitlök. Slå sedan såsen på pastan, gott och lätt!

Smaskig efterrätt eller något gott att äta framför teve på fredagskvällen är frysta blåbär med varm kolasås, andra bär går också bra. Såsen kokar man enkelt med lika delar farinsocker och matlagningsgrädde (20%). Låt såsen puttra ihop ca.10 minuter och slå sedan den varma såsen på bären - mums!

Tacksam för alla idéer jag kan få!

Skön vardag önskar jag er alla!

Humle 09

Igår var det så dags för humlefestivalen igen.

Jag vet inte för hur mångte gången jag var med,

men många gånger har det blivit genom åren.

Humle är ett ställe som jag har många minnen förknippade med,

läger, konferenser, festivaler och mycket annat...

Nu är Humlefestivalen mer riktat till en yngre publik,

men vi är många som fortsätter att komma med år efter år.

Vi träffar vänner och bekanta, lyssnar på bra musik, fikar och ser hur den yngre generationen får var med om - Humle!

Vi satt ett gäng "gamlingar" och njöt av kvällen,

det var Gitta och Beni, Gunilla och Peter, Sara och Gustav

och många fler.

Flera av oss har många festivaler i bagaget och

vi har under åren varit mer eller mindre engagerade i projektet.

Nu är vi här med förevändningen att våra barn är här,

men jag ser på oss att vi njuter av att igen få vara

här och ta del av den speciella atmosfär som finns på Humle.

Runt caféborden hann vi diskutera djupa teologiska frågor, skratta, dricka kaffe och te - och bara umgås!

I stora tältet då? Ja, många duktiga och fina band uppträdde och spred mycket glädje, men för mig personligen så var Mikael Svarvar med band den stora behållningen - Finlands svar på Andrae Crouch, han håller inte konsert, han har gudstjänst! Att sedan få fortsätta fira gudstjänst med nattvard kändes helt rätt.

Är vi där när vi fyllt 70 år?

Det hänger nog uteslutande på om det finns människor som orkar fortsätta arrangera festivalen, och det hoppas vi på!

(Bilderna i inlägget är tagna av Filip)

Vardagslyx

Vardagslyx är att ha så mycket tid att man hinner ta tillvara de gåvor som naturen ger.
Att göra egen saft och baka eget bröd.
Inga tillsatsämnen och med en äkta smak.
En fröjd för kropp och själ!

Ronja Rövardotter

Vi sitter på golvet som två barn på julafton.
Vi öppnar paket efter paket, vrider och vänder.
Läser anvisningarna, jaha - så blir det ju!
Vi jobbar båda målmedvetet och efter en stund är det klart!
Och så tar vi nästa paket...

Vi - det är min syster och jag som håller på monterar köksskåp till vår sommarstuga. Vi tycker båda två att det är vansinnigt roligt och våra män göre sig inte besvär, förutom om vi behöver lite hjälp någon gång - och det är inte så ofta...

Vi konstaterar att företaget som vi köpt köket ifrån utvecklat sina platta paket mycket under årens lopp. Vi minns ju alla när man kom hem med möbelpaket från det svenska företaget som säljer möbler till ett överkomligt pris, och när man just var klar så SAKNADES en skruv eller två. Men nu är det med ordning, precis uträknat, inte för mycket men inte heller för lite.

Det är så kul att ha henne här! Jag har ju tidigare jämfört en annan syster (jag har ju tre!) med Pippi och ska jag hitta på någon att jämföra denna syster med så blir det nog Ronja Rövardotter!
Viljestark och envis men med ett hjärta av guld! Hon förstår inte vitsen med att bråka och vill alla gott. Om någon skulle kunna medla mellan två rövare så är det hon. Men hon drar sig ibland undan rampljuset och kan ibland vara lika svår att hitta som Ronja i skogen! Till och med hennes ögon liknar Ronjas, bruna och pigga!

Att hon sedan vågar sig på företaget att packa ihop familjen och flytta till Grönland är ju om något beundransvärt och ett tecken på äventyrslust!

Efter några veckor när vi haft nära till varandra så känns det tomt och vansinnigt långt till Grönland, vi är nu de i familjen som bor längst bort från varandra - jag i öster och hon i väster. Men det är ju tur att vi har fb och skype som krymper avståndet avsevärt - men samma sak är det ju inte!

Men nästa sommar ska vi väl igen hitta något golv som behöver läggas, hus som behöver rensas ur eller möbler som ska monteras - tills dess får vi klara oss på egen hand!
Puss på dig!

Systern min med sin härliga familj

Fötter som minns

När jag var barn tänkte jag att jag nog var världsbäst på en sak, och det var att hoppa barfota på klippor. Att hoppa på klippor och stenar vid nya stränder som vi lagt till vid med båten hörde till sommarens nöjen. Ibland var det stora, släta klippor som det gick lätt att springa på. Ibland var det mer ojämnt, med många stenar och djup mellan klipporna. Då krävdes balans och koordination för snabbt kunna springa fram, för springa och hoppa det skulle jag.

Att få borra ner fötterna i mjuk, solvarm sand på en sandstrand och känna den lite svalare sanden längre ner. Att sedan springa på sandstranden rakt ut i vattnet, så vattnet stänkte kring benen, ända tills jag trillade raklång ner i vågorna, för att sedan hoppa och kasta mig i vågorna som rullade in mot stranden - det hörde också sommaren till.

Favoritstranden och favoritklipporna för det här har jag ännu tillgång till och jag blir glad när jag ser egna och andras barn göra på precis samma sätt som vi gjorde när vi var barn. Jag sparkar av mig skorna och går ner till stranden när jag kommer dit, känner den mjuka sanden som ger efter för mina fötter, går i vattenbrynet en stund och går sedan ut på klipporna och känner den släta, solvarma hällen mot mina fötter - och minns.

Bröllopsdag

Nu har vi varit gifta 18 år!
Man börjar väl bli gammal då man säger: oj vad tiden går!
Jag vill gärna att vi firar bröllopsdagen

Det behöver inte vara märkvärdigt och storslaget
Men av samma orsak som vi firar att vi fått leva ännu ett år kan vi ju fira att äktenskapet blivit ett år äldre
Att lite stanna upp och se tillbaka på året som gått, vad har jag lärt mig om mig själv, min man och om vår relation under det här året? För lär mig, det gör jag hela tiden...

Några lärdomar som kommit med åren:
- Jag tycker om blommor på bröllopsdagen, min man förstår inte riktigt vitsen med blommor, alltså köper jag blommor om jag vill ha dem! Det har tagit några år innan jag lärt mig det :)
- Att istället för det jag förväntar mig av min man se det jag faktiskt får, och det är mycket! Min bild av hur det borde vara får ersättas med min bild av hur det är - och den är faktiskt väldigt vacker
-Att lära mig leva med mig själv är den största gåvan jag kan ge min man. Om jag är missnöjd med mig själv så går det oftast ut över andra i min närhet
-Njut av livet och stunden, lär av gårdagen och dröm om morgondagen - men lev nu!

Vad gjorde vi då på vår bröllopsdag?
Vi åt god sallad, lämnade dottern hos snälla släktingar och tog båten ut till sommarstugan. Efter en varm dag på land så kändes de svala sommarvinden skön mot kroppen och jag är tacksam mot min man som delar mitt intresse för havet och att han valt att dela sitt liv med mig
- i med- och motgång!

Får jag lov att presentera:

Majken Norris Koskinen
Är precis så söt som en kattunge kan vara
Kom till oss igår och verkar trivas bra
Livet går ut på att sova, leka
och äta lite ibland
Tack till familjen vi fick henne av!

Systrabastu anno 2009

Jag och mina tre systrar har sedan några år en tradition att träffas bara vi fyra och bada bastu tillsammans.
Årets version hölls vid vår sommarstuga en typisk juli-dag, sol, regn och åska om vart annat.

Bara vi fyra
varm bastu
svalt vatten
sol
åska och regn
kollektiv glömska
skratta i kapp med åskan
duscha i regnet
olika men ändå lika
ivriga diskussioner
humor som får skratten att eka mellan holmarna
La Voix i båten på väg hem över spegelblank sjö

Privilegierad stund av närhet och gemenskap
- mitt i livet

Intensiva

kan man nog kalla dessa några veckor i juli då allt ska hända...

Sitter och försöker fundera vad jag ska berätta om...

kanske skulle jag skriva något om alla kära som kommer hit under sommaren, familj och vänner......som här när vi fick middag hos min syster, eller någon annan av alla de gemensamma middagar vi haft.

Eller så kunde jag ju berätta om den trevliga släktträffen i Vexala?
Där träffades den Helsingska släkten från min farfarsfar och nedåt.
Trevligt att träffa släktingar som man inte träffar så ofta,
det var en lyckad träff och mycket intressant fick vi höra och se...

...som t.ex. den här fina dopkolten som använts av flera generationer.

Eller så kunde jag ju berätta om utfärden till Tankar fyr som jag och mina systrar gett som fördelsedagspresent till vår pappa. Vi var 19 personer med på den turen och det var en trevlig och minnesvärd utflykt med picknick på klipporna, gemenskap och fin skärgårdsmiljön.

Har även hunnit med några besök till släktens sommarstuga i Vexala. Där har vi årligen inofficiella släkträffar där vi umgås, pratar och bara njuter av den fina naturen.
Man stannar gärna kvar sent för att njuta av solnedgången.
Årets systra-bastu kunde skrivas om,
men det tar jag en annan gång...
Lika så alla de dagar som vi målat och fixat på sommarstugan...
Mysig fikastund på After Eight med god vän...
Nej, nu får jag sluta, jag kan inte berätta om allt trevligt jag gjort på några få veckor. Men jag önskar jag kunde spara stunderna och sprida ut dem lite jämnare över året, för att hinna njuta riktigt ordentligt av dem!

Men gladast är jag för alla fina möten med alla härliga människor! Tack för att ni finns!

Drömmar

"Vattnet har stigit" säger du och tittar ut över sjön, du sitter uppkrupen på en stege i vårt halvfärdiga vardagsrum på sommarstugan. Du är fortfarande rosig om kinderna och rufsig i håret efter att just ha stigit upp ur sängen. Jag stannar upp med målandet en stund och tittar ut, ja - du har nog rätt. Tänker att det är bra att leva nära naturen ibland och lära sig se vad som händer, sjörapporten senare den dagen bekräftar ditt uttalande, + 20 cm har det stigit sedan igår.

För en stund sedan kom jag in i sovrummet där du fortfarande sov i våra sängar, hade frukost med mig - flingor och mjölk till dig och en andra kopp te för dagen för mig. Du blev glad. Vi åt uppkrupna i sängen och du berättade vad du drömt om. Skolan och kompisar blandat med drömmens magiska värld. Tänker på hur lite jag själv minns av det jag drömmer nu för tiden. Vad beror det på? Kanske jag så snabbt låter tanken gå till dagens aktiviteter att jag inte tillåter mig dröja kvar i det halvmedvetna tillståndet som man är i när man just vaknar. Funderar på när man slutar berätta om sina drömmar för mamma och pappa? Vad drömmer de äldre barnen om? Frågar dem senare och vi får en rolig och intressant diskussion om drömmar. Jag vet inte vad drömmar gör med oss, men jag tror det är viktigt att drömma.

Döden döden

Jag önskar att vetskapen om att jag en dag kommer att dö
skulle få vara det redskap jag använder för att
ur livets strida ström
vaska fram de guldkorn som ger livet dess värde:
kärlek, gemenskap, omsorg, närhet och tacksamhet

När festen är slut...

...står bord och bänkar tomma
men hjärtat är fullt av tacksamhet
och fina minnen

Tack!

Vem kan segla förutan vind...

...är den sång som jag har övat på idag med mitt nya munspel!

Det är svårt men man börjar nu urskilja melodin!
Har haft en skön dag trots regnet och njuter av blommorna både i rabatten och på trappan.
Har plockat in en bukett med rosor och pioner som doftar underbart i köket.
En annan sång som jag lyssnat på idag är "what a wonderful world", och den kan jag inte annat än stämma in i:
I see trees of green, red roses too,
I see them bloom for me and you.
And I think to myself
- what a wonderful world!

Dagens ord är TACKSAM!

Ängel eller häxa?

Ängel eller häxa - det är frågan?
Att vara mamma är allt annat än enkelt
Både i barnens ögon och i mina egna
är jag väl båda två i en och samma person...
Ena stunden snäll och tålmodig, ordnar och fixar, steker plättar och plåstrar om
Andra stunden krävande och rytande, tjatande och otålig
Jag älskar mina barn
och kanske just därför
vill jag ändå leva i den nära relationen
som väcker både ängeln och häxan i mig
Kanske vi alla mår bra av att mamma-häxan kommer fram ibland

-men helst vill jag vara en ängel...

Ordlös

Inför naturens skådespel
upphör orden
sakta flyter de ut
och ersätts med
ordlös förundran
som vaggar själen
till ro