5 dagar kvar!

Fick idag hjälpa en kvinna som fallit ur sin rullstol upp igen

spastiska armar stäcktes efteråt ut mot mig för att ge mig en kram

det var inte lätt för henne att tala men hon stammade fram ett "kiitos"

Efter att jag försäkrat mig om att allt var ok och att hon och hennes hjälpare

skulle klara sig hem fick jag en stor kram till och hennes stora,

vackra ögon såg på mig med tacksamhet

- det värmde mitt hjärta i den kalla snålblåsten på stan

Min insats var verkligen inte stor, den värme jag mötte var så mycket större!

En riktig ljusglimt i den bistra, kommersialiserade julstressen!

6 dagar kvar!

Kylan knäpper i knutarna och kvicksilvret visar -17°

då är man glad att man har ved i lidret

Fick hem ett lass till igår som vi idag plockade in

nu värmer den gott i öppna spisen i köket

och kanske vi tänder en brasa i en kakelugn också...

Värmen blir viktig en kall vinter som denna!

7 dagar kvar!

Städa, städa varje freda' å varenda jul - det tycker jag är kul!

...eller inte! Nja, jag tycker det är kul att HA städat

och har jag tid och är pigg kan det till och med vara kul att städa

Så här före jul finns många traditioner att ta hänsyn till

en av dem är att ha huset städat i alla vrår till julafton

Men jag har nog aldrig följt den traditionen helt och hållet och inte blir det så i år heller!

Men visst är det skönt att få städat något utrymme

som den övriga delen av året inte ser en trasa!

Har påbörjat genomgången av kökskåpen,

slipper ju i alla fall byta hyllpapper som vi alltid gjorde hemma när jag var barn

- av den enkla anledningen att jag inte använder något hyllpapper!

Om jag hinner klart till jul?

Återstår att se...

För att sporra till städning av skåpen får varje skåp en lapp med en glad gubbe på när det är städat!

Alla sätt är bra utom de dåliga!

Men i kväll blir det ingen städning, gränsen för vad man bör göra under en dag är nådd med råge, så det får sparas till en annan dag - eller till efter jul!

Skön helg till er alla!

Kram

8 dagar kvar!

Ledig dag, bakar bullar med yngsta dottern

köket fylls med julmusik och härlig doft

Tänker på bönen "ge oss idag vårt dagliga bröd"

Vad är idag mitt dagliga bröd, vad behöver jag?

Så här inför julen kan önskelistorna bli långa

tror ändå att det bara finns bara en sak som kan fylla tomrummet i vårt inre

och det är också budskapet i de flesta julsånger de spelar på radion:

KÄRLEK

"Ty så älskade Gud världen att han gav den sin ende son..."

Joh. 3:16

9 dagar kvar!

Dagen närmar sig sitt slut

jag sitter ensam vid köksbordet med några ljus tända

och en tekopp i min hand

Barnen stökar på vinden och mannen har ännu inte kommit hem

Är glad över dagen som varit en helt vanlig dag

- vad är bättre än det?

Tänker på en godnattsång som det var länge sedan jag sjöng:

Nu är dagen slut, den dag Du gett åt mig

nu är jag trött, min Gud, snart sover jag

Du blir ej trött som jag

när jag vilar vakar Du

över mig, båd' natt och dag.

Tänk vad bra!

10 dagar kvar!

Årets hälsningar klara för lådan!

Inte långt i förväg som planerat

men de blev klara kvällen innan deadline

så nu är det bara att få dem till posten under morgondagen...!

11 dagar kvar!

Vardag i vintervitt -

idag var till och med luften vit!

12 dagar kvar!

Uppdrag: att sprida ljus och värme till den som är frusen

i världens vintertid!

13 dagar kvar!

Ny dag - nya möjligheter!

"Han låter sin sol gå upp över onda och goda"

Matt:5:45

14 dagar kvar!

Hösten har gått i rasande fart och jag har inte hunnit skriva mycket här på bloggen.

Nu är det bara två veckor kvar till julafton och jag tänkte börja med en lite julkalender...

Trött efter en hektisk arbetsvecka visar jag den osminkade fredagkvällen

Borde mycket men orkar lite

Tänder ljus och låter skräpet ligga

om jag orkar plockar jag ut kläderna som hänger på tork i bastun

sätter eld i kaminen och tar mig ett bad!

Skön helg önskar jag dig!

Minisemester

Nu när hösten är som mörkast blev jag bjuden på en minisemester till Tammerfors av min man. Solen sken på oss när vi satt oss i bilen och for iväg.

Tammerfors är Finlands tredje största stad och nordens största inlandsstad. Staden ligger ganska mitt i Finland och det tar några timmar att köra dit med bil för oss.

Vi bodde flott på ett hotell mitt i stan, 17 våningar upp! Vyn över stan var fantastisk även för en med lätt höjdskräck! Det är roligt att ibland få bo på hotell, sköna sängar, god frukost och här fanns också en pool som vi simmade i varje morgon!

Forsen som förbinder de två sjöarna Näsijärvi och Pyhäjärvi var i tiderna (1800-talet) ett perfekt ställe att grunda fabriker på. Det är vackert med vattendrag inne i en stad!

Än idag snurrar pappersfabriken mitt i stan men textilfabriken är omvandlad till ett centrum med biograf, restauranger och butiker.

På väg till Finlayson-fabrikens biograf Plevna berättar mannen om skotten James Finlayson som på sin resa tillbaka från en misslyckad affärsresa till Ryssland stannade till i Tammerfors och grundade textilfabriken Finlayson. Så namnet Finlayson har inget med Finland att göra som man skulle kunna tro.

Det är bra att ha en historiekunnig man! Själv funderar jag seriöst på vad jag gjorde under skoltiden, minns i det närmaste ingenting...

Vi såg två filmer under helgen, åt god mat och shoppande en del.

Att åka bort på tumanhand är en återkommande hösttradition för oss och jag är glad att min man engagerat sig och tagit mig med på många olika äventyr genom åren.

När barnen var små var det svårare att slita sig loss men kanske ännu viktigare. Nu vet vi att de klarar sig ganska bra utan oss och mamma-nerven höll sig ganska lugn denna resa...

Jag låter hösten komma

Jag tycker det är bra att vi har fyra årstider!
Med tre månaders mellanrum byter vi om
kastar av oss en kläddräkt och går in i en ny
Naturen ändrar och blir ny
och vi får något nytt att glädja oss över!

Jag tycker alla årstider har sin charm och sin tydliga karaktär
Hösten är den introverta tiden då jag drar in mina känselspröt
tänder ljus, eldar i spisen
och låter mörkret lägga sig runt mig
Mörkret stillar de yttre intrycken och låter mig fokusera på det inre
både mitt eget inre, familjen, hemmet och också jobbet
Hösten är också de varma färgernas tid
värmen i färgen väger upp den kalla vinden som pinar

Jag låter hösten komma

Att vandra i mörker

Jag lämnar vårt upplysta hus
vägen ligger mörk framför mig
Allt omkring mig är mörkt
för att kunna gå får jag lita på att jag går rätt
måste använda andra sinnen
- känner gruset under skorna
litar till mitt motoriska minne, vet att jag gått här tidigare
Så småningom anar jag konturerna av vägen
jag närmar mig upplyst väg
och kan slappna av igen

Så länge jag går i mörkret så tänker jag som så
att jag kanske mår bra av att gå genom mörker ibland
Att tvingas lita på att jag vet hur - fast jag inte ser
att använda andra sinnen för att orientera mig
Att låta mörkret omsluta mig utan att blir rädd
Kanske jag så småningom
när kroppens eller själens ögon vant sig vid mörkret
ser konturerna av vägen och till slut närmar mig
en upplyst väg

Så tänker jag i höstmörkret

Sommar när det är höst

Kylan kryper inpå och dagarna blir kortare

arbete och plikter kallar på min uppmärksamhet

men i mitt hjärta är det sommar!

Jag behöver...

någon som tröstar mig när jag är ledsen

någon att berätta för när jag gjort något bra

någon som säger åt mig om jag gör något tokigt

någon att krypa upp hos när jag blir rädd

någon som stillar min oro bara med sin närhet

någon som skrattar åt mina dåliga skämt

någon att sitta alldeles tyst med

någon som delar glädjen med mig

någon som älskar mig som jag är

Ja, jag är som ett barn....

Vanliga människor

En sen middag igen efter att dagens filmande är över. Själv har jag tagit det lugnt (inget ovanligt dessa dagar), firat bröllopsdag på distans, fikat på ett mysigt café, druckit lite avkalkningsmedel (kökets miss med tevattnet!), sett på film och faktiskt jobbat lite. Nu är hur som helst dagen slut och vi sitter runt borden, filmteamet, skådespelare och en del anhöriga som är på besök. Vid vårt bord sitter många till namnet kända personer. När vi träffades först var det lite nervöst: vad ska de tycka om mig - en person med väldigt liten inblick i den kulturella sfären och helt ute när det gäller filmproduktion? Men med tiden har jag insett att vi alla är, vilket egentligen inte är någon överraskning men nog så svårt att minnas ibland, helt vanliga människor! När vi lär känna varandra bättre så faller titlar och meriter och vi ser människan - och det är så skönt! Vi berättar om våra liv och delar en del av dem med varandra. Självklart behövs längre tid för en närmare relation, men det är en bra början och en nyttig påminnelse om att vi alla är just vanliga människor, en del har kanske ovanligare jobb eller andra erfarenheter, men det berikar ju bara umgänget. Jag kommer efter denna sommar ha många nya vänner och det känns riktigt roligt!

Filmhistoria

Just nu skapas filmhistoria på Åland när den första finlandssvenska familjefilmen spelas in just här. Tidsmässigt utspelar sig filmen på 1890-talet, platserna är Stockholm och Åland. Att få följa med i inspelningarna är ett sant nöje. Roligt att se hur det går till att göra film, att se de fina inspelningsplatserna, få se hur man gör med smink, kläder, ljud, ljus och allt annat som ska fungera för att det ska bli film. Vår yngsta dotter har huvudrollen och det gör det ännu mer spännande! Den här helgen firar vi "halvvägs", det har gått riktigt fint så här långt och det kommer säkert att gå bra hela vägen. Själv får jag möjlighet att njuta av miljön och naturen här på Åland som är som gjorda för film från 1800-talet. Här följer några bilder från det vackra Åland!

Roddbåtar som används i filmen.

Hembyggdsmusem i Skarpnåtö där även delar av Stormskärs-Maja spelades in.

Exteriören används också i denna film.

(Några video-snuttar från Stormskärs Maja ser ni på min musikspelare tillsammans med musiken från den filmen)

Havet är påtagligt nära överallt på Åland

Museigården Hermas på Enklinge används i filmen som ett hemman.

Och tänk att det här får vi vara med om! Otroligt roligt!

Hälsningar från Viking Isabella

Allt har sin tid!

Nu har jag fått det jag längtade efter - vara hemma!

Vi fick fyra dagar ledigt och åkte hem för att träffa familj, släkt och vänner.

Även om det blev kort och intensivt så var det härligt,

tänk vad mycket man kan hinna med under en helg!

Började med ett välsignat knytkalas,

fortsatte med gammaldagstorg med fikastunder med både vänner och familj,

hann även vara en kväll på underbara Bråthällan med hav, sand och vind och givetvis släktträff!

Söndagens tur med mannen till sommarstugan med fikastund och bastubad var som en miniretreat - lugnt, svalt och alldeles underbart (men bastun var varm!),

kvällen avslutades med goda vänner på besök.

Idag hann jag med att föra barnen till ett nöjesfält, hämta material från jobbet och shoppa på stan med mor, syster och systerdotter inklusive obligatorisk fika och fotografering vid nedre torget (tack T för att du tog bilden!)

När jag gick på stan ringde en vän och funderade om jag satt på Åland och hade tråkigt, hon tänkte ringa och muntra upp mig!

Tänk vilka vänner och vilken familj jag har!

Nu orkar jag garanterat med en dos Åland igen!

Helgens visdomsord fann jag i en butik i Jakobstad:

Rikedom är inte att ha många saker

- det är att sakna lite!

Och jag konstaterar att jag saknar lite - jag har en underbar familj,

både min ursprungliga och min nuvarande och otroligt fina vänner!

Vad mer behöver man?

Tack för alla uppmuntrande ord kära vänner, må så gott och njut av allt fint runt omkring er!

Hemlängtan

En dag då jag läst min bok, solat, druckit te och allt annat som jag njuter av

känner jag mig ensam.

Oftast kan jag njuta av ensamheten men idag känns det inte så.

Jag längtar hem, både till min familj och till vårt hem.

Sitter och ser igenom min blogg och får ännu mer hemlängtan.

Slår ihop datorn och går ut.

Går längs den dammiga grusvägen på jakt efter något att fotografera.

Solen värmer men vinden gör att det ändå känns friskt.

Ser en fjäril som flyger från blomma till blomma,

fjärilar är svåra att fånga men jag gör ett försök,

och plötsligt har jag den där - på bild.

Tittar en stund på fjärilen

varje gång den sätter sig på en blomma slår den ihop sina vingar och koncentrerar sig på att suga nektar, sen slår den ut vingarna igen och flyger vidare.

Hittar smultron som jag också försöker fånga på bild,

de står stilla så det är inte det som är problemet,

men de är så små och det är svårt att göra dem rättvisa med kameran.

Jag har allt jag behöver här och även en del av min familj är med mig
men jag känner mig ändå inte hemma här.
Tänker att det kanske är de små tingen i vardagen
de där som är svåra att fånga eller till synes obetydliga
som gör att livet känns riktigt och som skapar en hemkänsla.
Tror att det är bra att ha hemlängtan ibland!

Allt till låns

Hälsningar från ett soligt Åland! Här befinner jag mig i sommar tillsammans med vår dotter som är med på ett stort och spännande äventyr - en filminspelning! Några veckor är även mannen med och vår uppgift är att ta hand om henne mellan inspelningarna. Även om vi just kommit igång märker jag att jag här kommer att få något jag ibland saknat där hemma - tid!

När dottern jobbar så är tiden min och vår. Jag kan sova, läsa, cykla, sola, bada, dricka te eller göra vad jag vill. Känner märkligt nog en viss stress över att ha så mycket tid, när jag då äntligen har den så vet jag inte vad man ska göra med den...! Men jag försöker ta en dag i taget och göra det bästa av den. Ibland blir det en hel del, ibland inte speciellt mycket.

Har igen läst Tomas Sjödins bok Reservkraft, jag tycker så om den boken. Att det i det som egentligen är omänskligt svårt finna så mycket vishet och glädje ger mig så mycket! Även om hans familjs livssituation inte alls liknar min så finns det så mycket att lära. Efter att ha läst boken blev jag igen stärkt i mitt "motto" som jag har här på bloggen - och som jag även försöker att ha i livet - att jag fått allt till låns och njuter av det! Jag ser det både som att jag njuter av livet och att jag njuter av att det är till låns, och det sista säger jag med en viss bävan. Det kan upplevas som en paradox att något som är till låns kan ge en genuin glädje, men på något sätt ser jag det som en förutsättning. Det utmanar mitt behov av trygghet och kontroll men ger samtidigt så mycket så att jag trots allt vill att det ska vara just på det sättet - att allt är till låns.


Så ska jag försöka fortsätta att njuta av livet
trots - och tack vare - att allt är ett lån!