Vårt köksfönster

Har länge tänkt

och äntligen fått det gjort!

Hyllor till köksfönstret!

För att inte ta bort ljuset valde jag glashyllor

Konsolerna är lister i björk som en lokal snickare hjälp mig att fräsa till

själv sågade jag, borrade och pluggade upp dem. De ska målas ett varv till men ivrig som jag är ville jag sätta upp allt så jag ser hur det blir!

Hyllorna går enkelt att plocka bort så fönstren kan öppnas

Praktiskt och vackert tycker jag!

Kantareller - skogens karameller...

På sensommaren dyker de upp som små, gula karameller i skogen.

Om vädret blir gynnsamt får vi sen plocka delikatesserna och njuta av dem.

Är glad att det är kantareller vi får, för de är de enda svampar jag vågar plocka

- och sedan äta!

Senaste skörden var riklig och i lördags blev det en god kantarellpaj av den

Kantareller med ölkokt lök...

receptet hittar ni här.

Fick ingen bild av den färdiga pajen

- vi åt upp den!

Goda vänner hjälpte oss att äta den

och kvällen blev så där skön som en kväll i goda vänners lag kan bli...

Söndagen bjöd på sol och promenad

på väg hem hittade jag denna svamp

- den lät jag dock bli att plocka!

Närodlat

Är ingen odlingsfantast och timmarna jag lägger på att rensa i landet är begränsade...

Men det hindrar mig inte från att njuta av att hämta in egna råvaror när hösten kommer!

Enkelt att odla är lök - kräver inte så mycket rensning och man ser bra vad som är vad när man ska rensa. Morötter är det lite kinkigare med, men bara man får gallrat så brukar de växa ganska snällt de med. I år har vi lyckats få båda att bli ganska frodiga så nu är det skördetid!

Försöker hitta recept som innehåller de råvaror vi har tillgång till (potatis finns också i landet, även om vi inte odlat dem själva!) Gjorde en gryta med kycklingfilestrimlor i honungsmarenad, morot, lök, potatis och persilja i helgen - och den blev god!

Först skalade jag och skar morot och potatis i bitar och kokade dem halvmjuka i vatten. Fräste upp kycklingstrimlorna med lök i klyftor och vitlök, spädde med en del av potatis/morotsvattnet och tillsatte sen morötterna och potatisen. En buljongtärning, lite peppar och sist persilja. När det hade puttrat en stund var morötterna lagom mjuka och grytan färdig att ätas. Är övertygad om att en stor del av smakupplevelsen kom av att ingredienserna till stora delar var hämtade från eget land!

I går blev det morotssoppa...

Amigurumi

Amugirimi...murigarimi... amigumi...nej enkelt att säga är det inte

- men roligt verkar det vara!

Amigurumi är namnet på virkade och stoppade leksaker.

Trenden kommer från Japan men har redan en tid varit populärt här hos oss i väst.

Dotterns kompisar har hållit på och nu har också hon börjat - och jag är glad!

Glad åt att det finns trender hos barnen som lockar fram det kreativa, där skapandet får ta sin tid och där materialet är billigt.

Jag har många halva garnnystan som nu letas fram ur gömmorna

och kommer till användning.

Modellen på en amigurumi kan se ut hur som helst, oftast är det djur med oproportionerligt stora huvuden (för dom är sötare så!) men kan även vara frukter, grönsaker eller egentligen vad som helst.

Att man idag kunde sitta ute i solen och virka gör ju inte saken sämre! :)

20 år i med- och motgång!

"Jag ska åldras här hos dig

till en djupare och hemligare glädje..."

(Lyssna gärna på den fina sången "Jag har gått inunder stjärnor" som spelas här på bloggen, en vacker kärlekssång som sjöngs på min systersons bröllop,

den vill jag tillägna min livskamrat)

Ni hittar den här om inte min fina spelare spelar den för er!

Premiär

Premiär har det nu varit

Äntligen fick vi se filmen som spelades in förra sommaren

Den är vacker och vi är stolta

Mediacirkusen snurrade snabbt ett tag

Många bilder och intervjuer

Så lägger sig lugnet igen

och vardagen kommer tillbaka

Premiären var som en fest

men det är vardagen som är själva livet

Nöjda går vi vidare med vårt liv

tacksamma för vad vi fått vara med om!

Glada miner på röda mattan efter premiären!

Kärleken är det enda som kan segra över ondskan

Den senaste tidens händelser i Norge får oss att bäva

inför det oerhörda uttryck ondskan kan ta!

Att ondskan finns i vår värld vet vi, frågan är bara vad vi gör för att motarbeta den?

Min fasta övertygelse är att inget annat än kärleken kan besegra ondskan!

Och även om ondskan är stor är kärleken större.

En flicka som intervjuades efter händelserna i Norge sa:

Om en man kan visa så mycket hat

tänk då hur mycket kärlek vi alla kan visa tillsammans!

Ensam är jag inte stark, men tillsammans kan vi!

Tänk om de här händelserna kunde ena oss till att visa mer kärlek mot varandra, även mot de som inte tänker och tycker som jag gör - att kärleken skulle få vara större än våra politiska eller religiösa åsikter.

Det får bli min bön idag!

Som pärlor på ett band...

...är sommarens dagar!

Tid att träffa familj, släkt och vänner - att få sitta ner och prata i timmar. Samtal som finner nya vägar och hittar gömda skatter. Låta bli att se på klockan under dagen, tiden är vår och vi gör vad vi vill med den!

Tid att se nya platser, både nära och långt borta. Få strosa fram längs uråldriga kullerstensgator, äta på mysiga uteserveringar, paddla fram nära vattenytan, vandra längs krokiga stigar och plocka smultron.

Tid att stilla mig, tala med Gud och finnas i Hans närvaro. Tid att läsa goda böcker som gör gott. Tid att vara trött och ledsen - att vila i det och låta det ta sin tid.

Tid att njuta av blommorna, att följa livet i naturen, njuta av havet, vinden, färgen på kvällshimlen, dofterna och ljuden.

Hoppas att få många pärlor ännu på mitt band innan jag får knyta ihop det och spara för mörkare dagar.

Sommar, sommar, sommar....

När semestern började för vår pappa så packade vi våra kläder i plastpåsar, tog en bunt av årets Kalle Anka-tidningar med oss, stuvade in oss i bilen och begav oss av mot båthamnen. På radion spelades glada sommarlåtar och humöret var på topp!

Nu skulle vi äntligen få ge oss av ut på sjön och så småningom vara framme hos mormor och morfar och den övriga släkten i Finland. Att packa i plastpåsar var praktiskt och nödvändigt då man skulle stuva in allt 6 personer behövde under en sommar i en liten båt.

Dagarna fördrevs av oss barn med att läsa Kalle Anka-tidningarna, sola på däck, upptäcka nya hamnar och återse gamla - allt medan pappa och mamma tryggt tog oss över havet. Jag har inte så många minnen av att vi barn bråkade, kanske beror det på selektivt minne eller på att det faktiskt var så. Det begränsade utrymmet på båten och bristen på saker att bråka om (ingen tv med olika kanaler, ingen musik att spela, inte så många prylar överhuvudtaget... frånsett tidningarna då...!) Vi hjälpte pappa att styra ibland, hoppade iland och kastade loss, kanske dukade vi bordet när det blev dags för mat och ibland plockade vi kanske undan. Men mamma och pappa hade ansvaret för allt det praktiska och vi fick förmånen att bara få följa med!

När vi på kvällen angjorde någon brygga eller naturhamn sprang vi runt bland klippor och skär, fanns någon liten kiosk eller butik fick vi glass och så småningom somnade vi till vågornas kluckande mot skrovet.

Men det vi började resan med och det som återkom dagligen var den ständiga frågan: Hur långt är det kvar till mormor?

Efter några soliga och fina veckor (för solen sken alltid förr på sommaren!) med lek med kusinerna, mormors kattungar, cykelturer, bad, bastu hos farmor och farfar, hjälpa farmor med korna och mycket annat, så begav vi oss av hemåt igen med båten. Nu var det med ett annat lugn och resan hem tog aldrig lika lång tid som resan till...

Jag förstod nog inte då, när jag var barn, hur bra jag hade det - men närheten till familjen och havet präglade mig och är fortsättningsvis viktig för mig! Vi har valt att ge våra egna barn närhet till havet genom en sommarstuga vid havet och kortare båtturer. Närheten till familjen kommer av tid tillsammans vid stugan, utan el och nätuppkoppling, men med tid för spel, bastubad och ja - tid att läsa tidningar och att lyssna på glada sommarlåtar i radion!!!

Att leva nu

Så var den då här den sköna sommaren! Äntligen har semestern börjat och jag får slappna av - och vad händer? Jo, jag blir enormt trött och känner att luften går ur mig...

Allt jag drömt om, allt jag vill göra är plötsligt möjligt men tanken på allt gör mig matt!

Men jag tröstar mig med att det brukar vara så här och att det går över! Snart är jag inne i semesterlunken när ett program om dagen är tillräckligt, när frukosten får ta två timmar, när vi har tid att spela de där spelen och när största nöjet för familjen är att bada bastu vid sommarstugan och doppa oss i sjön - minns tre gånger efter varandra! Att växla tempo är inte helt enkelt men det får ta sin tid - är ändå glad att få lägga kalendern åt sidan och programera in autosvar på mailen! Nu är tid att leva i nuet!

Snart, snart....

Snart, snart får jag sänka axlarna

andas in den friska vårdoften och

långsamt strosa fram

Just nu stjäl jag då och då åt mig

korta ögonblick av vila

Mysa en stund i soffan med barnen

bastubad vid sommarstugan

en kopp te och yatzy med mannen

Men min hjärna går på högvarv

och har svårt att koppla av

Mycket som ska hinnas med

och så lite tid att göra det på

Men det gör inte så mycket

jag vet att det blir bättre snart

Låter det som inte måste göras nu

vara ogjort

och inväntar de lata sommardagarna!

På nytt

Så väcks världen till liv igen

och allt blir nytt

Genom mörker och död

till liv och ljus

Skärtorsdag

Vems fötter har jag tvättat idag?

Det frågar jag mig denna skärtorsdagskväll

Hörde koltrastens sång när jag kom hem

- den var vemodig men så vacker

Dymmelonsdag

Kläpparna i klockorna byttes ut mot trädstavar för att ljudet skulle bli dämpat inför långfredagen. Stor skillnad från palmsöndagens Hosianna!

Svårt att låta tystnaden komma då vardagens allehanda tar min tid och uppmärksamhet, men kanske jag mentalt kan sakta in fast det praktiska snurrar på?

Precis som kyrkklockan slår men med ett dämpat inre.

Värt att göra ett försök!

Glada scouter på palmsöndagens gudstjänst!

Vita tisdagen

Att avstå

är att finna

det som döljs i mängden

Att plocka bort

är att se

det jag redan har

Tystnaden

fyller mitt hjärta med sånger

jag glömt

Blåmåndag

Stilla veckan började igår med palmsöndagen och idag är det "blåmåndag", någon större förklaring till namnet hittar jag inte men jag tycker att det är en beskrivande färg på dagen. Helgen som gick har varit händelserik på många sätt. Det började på fredagkväll med att isen gick i Kyro älv och det orsakade isproppar som fick vattnet att flöda. Själva har vi klarat oss, vi har till och med fått njuta av "sjöutsikt" några dagar. Men andra fick kämpa mer för att hålla vattnet på avstånd från hus och hem. Igår var det riksdagsval här i Finland och det blev en del förändringar som ger anledning till oro! Men ibland tror jag att det är bra att vi skakas om lite så att vi tvingas bli tydligare med vad vi vill och tror på. Om vi allt för länge invaggas i att allt är bra så slutar vi kämpa.

Stilla veckan leder oss genom det mörkaste av mörker till ljuset - jag vill våga vandra med!

Och som för att förstärka BLÅmåndagen så hittade jag de första blåsipporna idag,

de blommar inte än - men snart!

Utmanad

Har fått en utmaning av HannazLiv att skriva åtta saker om mig själv

som inte så många vet...

1. När jag var barn önskade jag mig, och fick, en Holly Hobbie docka - den som ni ser på bilden. Den följde med mig nästan överallt och jag har den ännu i säkert förvar!

2. I gymnasiet gick jag en textil linje där jag sydde, vävde och knypplade! En del av alstren som jag skapade har jag kvar och känner viss stolthet över idag!

3. Älskar att sitta längst fram i en båt och njuta av havet och vinden!

4. Har sjungit i kör sedan jag var barn, EKUS, Credo, Betaniakyrkans ungdomskör, Oikumene och Ichtys är några av dem!

5. Något av det skönaste jag vet är att ligga på bryggan vid sommarstugan efter att ha bastat och badat, ligga där och titta på sommarhimlen och höra vattnet som kluckar och måsarna som skriker - något att längta till!

6. Tycker om att gå i en storstad - alla människor, ljudet, sorlet, att känna mig som en i mängden bland alla okända människor.

7. När jag kom hem i somras efter att ha varit borta länge, lärde min man mig att dansa Argentinsk tango - något som jag velat att vi skulle lära oss och nu hade han lärt sig det här hemma i sin ensamhet och lärde sedan mig det - till smäktande musik! Det är kärlek det!

8. På tal om kärlek... jag och mannen har varit gifta i 20 år i sommar och nu har vi, just idag, bokat en liten tripp till en romantisk storstad i sommar - bara för honom och mig!

....och så var det bilden på mig - och mannen i mitt liv!

Jag fick en sång

När jag var ute och gick en kväll fick jag en sång!

Jag hade gått och grubblat och funderat på ett och annat

- inga stora och allvarliga frågor

men tillräckligt för att jag skulle känna oro

Mitt i allt grubblande hör jag att jag går och sjunger!

jag hade inte medvetet börjat sjunga

och det var inget smått nynnande för mig själv

utan jag sjöng:

På dig min Gud förtröstar jag

när oro skymmer min morgondag

för jag vet Du är trofast emot mig

När svårigheter omger mig

så är jag ändå trygg hos Dig

för jag vet att Du aldrig lämnar mig

Är det natt eller dag

Herre på dig förtröstar jag

Gud Du är alltid nära mig

ingen förändring finns hos Dig

Du är densamme igår och idag och i evighet

Du är min framtids säkra grund

Du som står fast vid ditt förbund

Min klippa är Du

allsmäktig Gud

jag ärar Dig

Min oro kom av sig och stegen blev lättare,

det var bara att tacka och ta emot sången

- den var precis vad jag behövde!

Nyår

Våren är mer som nyår för mig än själva nyåret!

Både jag och naturen väntar något nytt

Det gamla och kalla smälter ner

fram spirar nytt och grönt

Vill så mycket, önskar så mycket och drömmer så mycket

Allt är möjligt, allt är ljust och livet ligger framför mig

Rannsakar mig själv,

försöker städa bort allt trasigt och dammigt som jag släpar på i onödan.

Ljuset är inte alltid så barmhärtigt men nödvändigt

För trots att ljuset avslöjar

så lovar det också

Lovar en ny vår med ny kraft och nya möjligheter

En skön helg

och ett skönt nytt (v)år

önskar jag er!

Livstecken!

Hej på er alla! Jag lever och har det bra även om jag inte hunnit uppdatera bloggen på länge...

Livstecken 1:

Idag firar vi vår älskade Edit som fyller 17 år - tänk vad tiden går!

Har suttit och tittat igenom våra album idag och är så enormt tacksam för allt vi fått vara med om och för våra tre fina barn - den bästa gåvan av alla!

Livstecken 2:

Snön smälter och solen värmer! Satt på trappan idag och njöt av värmen och läste trädgårdstidningar - oj vad mycket jag skulle vilja ta itu med bara snön smälter... sen vet jag ju att jag inte hinner och orkar med allt - men det är roligt att planera!

Livstecken 3:

Längtar till sommaren och sommarstugan! Hittade via nätet sju stycken fina pinnstolar från 50-talet för en billig peng. Blev så glad och nöjd och gissa vilken färg de är...? LJUSBLÅ! De ska ut till stugan så fort vi får båten i sjön! Kommer passa perfekt där.

Det var allt för den här gången! Hoppas ni alla har det bra och att ni också hinner njuta av vårvintern!

Kram Monika