För några år sedan var det vardag, nu är det fest: att ha hela familjen samlad. Få kvällar är det så skönt att somna som när man vet att alla är hemma under samma tak. Undrar om jag någon gång kommer vänja mig av från det här? Inser att det är en tidsfråga innan vi är bara två kvar hemma. Morgondagen vet vi ju inget om, men om allt går som det är tänkt så blir det ju så. Tur att det får gå stegvis. Njuter av att det rör sig i hela huset. Någon som syr på symaskin, en som spelar piano, någon som ser på tv, en har jag just bett aftonbön med. Elden sprakar i spisen och hyasinten sprider juldoft i köket. Nu kunde jag gärna stanna tiden en stund.
Lycka är livet vi lever nu...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar