fredag 20 september 2013

En skrota-runt dag


Efter en ganska hektisk tid både hemma och på jobbet kom så äntligen en ledig dag. Jag älskar dessa dagar då jag bara får "skrota runt" här hemma. Sitta länge och äta frukost, sätta igång en tvättmaskin, plocka bort lite torkade blommor från pelargonerna.... Ja ni hör - inga storverk alltså utan bara vanligt småplock. Kravlöst och skönt. Och så mitt i allt kokar jag en tekopp till och kanske skypar med mamma eller fikar med dottern som jobbar i garaget idag. De är dagar som den här som ger balans i livet.

Skön fredag önskar jag dig!


torsdag 19 september 2013

I livets mitt



Ju närmare mitten jag kommer
desto långsammare snurrar allt
Rörelserna blir mindre yviga
och tempot blir lugnare
Det är inte ett avskärmande från livet
men en förflyttning mot det centrala
Härifrån blir livet mer hanterligt
och mindre splittrat
Att söka sig till livets mitt
är att söka kärleken
- det nav allt rör sig kring


måndag 9 september 2013

Naturgodis

Hösten innebär skördetid. Många är de äppelträd som dignar av äpplen i år. Vi kokar äppelmos, bakar äppelkaka och festar på ugnsäpplen med vaniljsås. En annan tradition är att göra äppelgodis. Eller mer korrekt: torkade äppelringar. Men de är så goda så vi räknar dem som godis :)

Så här gör vi:


Skala och skiva äpplena - vi använder en praktisk äppelsvarv, men det går bra med en vanlig potatisskalare och kniv också. Bäst är att använda fasta äppelsorter. De sorter som är väldigt mjuka och smuliga är det svårt att få hela äppelringar av. 


Placera sedan ut äppelskivorna i en tork och torka dem. Vi har en elektrisk tork som jag tycker är praktisk och där äppelskivorna torkar på ca. 12 timmar. Men det går också att hänga upp dem på ett snöre och torka i torr rumstemperatur, då tar det ca. 3 dygn.


När ringarna är torra läggs de i en burk och avnjutes som de är, eller bryts i bitar och läggs i gröt eller yoghurt. 

Gott och nyttigt!


fredag 6 september 2013

Allt har sin tid


Den klara höstluften gör att tanken flyger lätt och fritt. Hösten är på ett sätt kravlös. Borta är sommarens alla "måsten", allt man tycker man borde och vill hinna. Hinna njuta, hinna umgås, hinna vara lat. Nu är vardagen här. Man vet vad man ska göra och rutinerna börjar sitta snart igen. Men samtidigt som jag lägger upp veckoschemat för mitt och familjens liv får jag en chans att omvärdera och lägga om kursen. Hur vill jag leva mitt liv? Vad är viktigt? Vart är jag på väg? Ofta har jag konstaterat att jag varit på rätt väg och valt att fortsätta. Ibland har jag stannat upp, gjort omprioriteringar och lagt om kursen något. Att våga avsluta något kan vara svårt, men samtidigt så befriande. Att välja nya vägar är spännande, men också utmanande. Förändringar gör oftast att man ser på saker på ett nytt sätt. Det är lite som att gå upp på ett berg. Där uppe kan man distansera sig bättre till sig själv och sin omgivning. Med distans ser man både det som är bra och det som är mindre bra, vilka vägar som är framkomliga och vilka man ska undvika. Sen när man ger sig in i virrvarret igen är det skönt att ha bilden från berget i sitt huvud, att veta vart man är på väg. Och komma ihåg - att allt har sin tid...

måndag 2 september 2013

Släpp rädslan


Vad hindrar dig mitt barn?
Vad får dig att tveka så?
Jag ser i din blick
att du längtar att få gå.
Men just som du ska ta steget
så hejdar du dig.

Släpp din rädsla 
- lita på mig.



Jes 41:10