onsdag 28 december 2011

Sol i december





Snön lyser med sin frånvaro men solen skiner, stormen har bedarrat och isen håller på lägger sig - det är vackert!

lördag 24 december 2011

Lucka 24 - en fridfull jul!

Så har de fyra ljusen brunnit ut
och stjärnan tändes till slut
Nu börjar den verkliga friden
och vi får stanna tiden
Blicka mot stjärnan opp
med den tänds på nytt vårt hopp
Hopp om att vi inte ensam här vandra
 - vi har ju faktiskt varandra!
Njut och ta vara på det ni har och minns
att däri den verkliga gåvan finns


Kram Monika

fredag 23 december 2011

Lucka 23 - en julkrubba


 


För flera år sedan gjorde vi i familjen figurer till en julkrubba, alla gjorde minst en var. Vi har varje år ställt fram dem men de har varit "hemlösa". I år har de fått ett stall och så har vi idag pysslat med änglaskaran. Eftersom jag snickrade stallet så gjorde resten av familjen varsin ängel. Visst blev de fina? Till nästa år blir det kanske att satsa på några djur?

Nu väntar julbastu och uppesittarkväll hos vänner. Vi ses i morgon också, för den sista luckan! 

torsdag 22 december 2011

Lucka 22 - en russinkaka

Min mormor bakade de godaste russinkakorna i världen! En av mina kusiner var så förtjust i den att en russinkaka var det enda han önskade sig av mormor (farmor för honom) till jul och födelsedagar. Så här kommer nu, dan före dan före dopparedagen: 
Mormor Ingegärds russinkaka
3 kkp vatten
2 kkp russin
2 kkp socker
1 tsk mald nejlika
1 tsk kanel
lite ingefära
1 tsk pomeransskal
125 g smör
2 ägg
3 kkp vetemjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk soda
Russin, vatten och socker kokas i 10 min och slås sen genom ett durkslag så russinen kommer i durkslaget och sockerlagen i en bunke. Smält smöret (delat i bitar) i den heta sockerlagen och rör sen i kryddorna. När smeten något kallnat tillsätts äggen, mjöl, bakpulver och soda. Sist tillsätts russinen som pudrats lätt med vetemjöl för att inte så lätt sjunka ner till botten. Häll allt i en smord och ströbröad form. Gräddas i 175 °c i ca. 1 timme.

En saftig och supergod kaka som står sig länge, är faktiskt som godast efter några dagar. Ha det gott och stressa lugnt!

Uppdatering: Klockan är 14.02 och jag tar en välbehövlig paus med te och russinkaka i solens sista strålar den mörkaste dagen på året. Även den mörkaste dagen har sina glimtar av ljus!

tisdag 20 december 2011

Lucka 20 - en mor

Bilden tagen vid kyrkan St Maria in Trastevere i Rom

Maria, Maria, Maria....
Jesu mor var antagligen bara 13-14 år när hon födde Jesus. Josef var över 20 år, kanske t.o.m 55 år. Vad tänkte hon? Vad kände hon? Vi vet att hon prisade Gud och förstod att det hon skulle gå igenom skulle få betydelse för all framtid. Men förstod hon vad det innebar då? Knappast. Men vem av oss vet vad det innebär att vara en mor före vi gått igenom det? Den långa väntan under graviditeten, smärtan vid förlossningen, ofattbara glädjen när man har barnet i sin famn, oron för vad som kan hända, smärtan när något händer, drömmar om framtiden, glädje, sorg och förundran i en salig blandning. Maria fick uppleva mycket:
  • Hon fick antagligen kämpa med det faktum att knappast alla förstod hur hon blivit gravid, skam och fördömande blandat med glädje över att vara använd av Gud.
  • Hon fick i slutet av sin graviditet sitta och skumpa på en åsna de 150 km mellan Nasaret och Betlehem, jag kan förstå att hon födde när hon kom fram...
  • Glädje över det nyfödda barnet och allt fint som hände med herdar och vise män, allt stort som sades som hon tog till sitt hjärta och begrundade
  • Förtvivlan när de mitt i natten måste fly till Egypten med ett litet nyfött barn för att undkomma Herodes som ville döda barnet
  • Oron när de, efter att ha varit i Jerusalem, gått en hel dag innan de upptäcker att deras 12-åriga son inte är med dem...och lättnaden som tar sig uttryck i ilska när de sen finner honom i templet: hur kunde du göra så här mot oss? 
  • Hon var en mor som visste att sonen hade gåvor och ville att han skulle börja använda dem. Vid ett bröllop där vinet tog slut var hon den som uppmuntrade honom att gripa in. Även om sonen lite trotsigt svarar sin mor att hon ska låta honom vara ifred, gör han ändå där sitt första under.
  • Maria fick under några år följa sin sons intensiva liv lite i bakgrunden, så som vi mammor får göra när vi väl har släppt iväg våra barn att leva sina egna liv. Men hennes förböner följde nog honom hela tiden.
  • Hon fick uppleva den maximala mardrömmen, se sin son dödas! Den smärtan kan man inte förstå, det måste vara något av det vidrigaste som man kan tvingas gå igenom. Totalt oförmögen att hjälpa sitt barn. 
  • Det sista Jesus gör för sin mor är att ordna så någon tar hand om henne, hängandes på korset ber han en lärjunge ta Maria till sig som sin mor och Maria att ta lärjungen till sig som sin son. Vilken kärlek och omsorg han visar sin mor, mitt i smärta och förtvivlan!
Att Maria har fått betyda mycket för kristna kvinnor genom historien är inte svårt att förstå. Men rädslan för helgondyrkan har gjort oss rädda för henne. Jag tror hon borde få en större plats i våra liv, som en förebild för kvinnan och mamman i oss. Hon lät Gud bestämma över sitt liv och fick uppleva enormt mycket, både av glädje och sorg. Att vända sig till henne för förståelse och förböner i frågor som berör moderskapet är inte det samma som att tillbe henne. Hon måste ju ändå räknas som mödrarnas moder, någon att identifiera sig med och få tröst av. Ofta avbildas hon som en väldigt skör och nästan omänsklig kvinna, men jag tror hon var en jordnära mamma med samma känslor för sitt barn som alla mödrar har. Kan inte låta bli att beundra och fascineras av denna kvinna och moder! 

måndag 19 december 2011

Lucka 19 - en julkalender

När jag var barn fanns det inget alternativ - julkalendern skulle man se! Utbudet av tv-program var inte så stort då och julkalendern hörde till de program man ogärna missade. Minns med värme Teskedsgumman och Fem myror är fler än fyra elefanter, men det kom också kalendrar som inte var lika bra men såg dem gjorde man i alla fall. Kan ni julkalendern historia (SVT menar jag då)? Om inte, kolla här så får ni nostalgiskt minnas barndomens julkalendrar! När våra barn var små såg jag igen på julkalendern, men nu några år har det blivit skralt med tittandet... tills i år! Årets "Tjuvarnas jul" är så spännande och bra att jag riktigt väntar på en ny dag för att få se nästa avsnitt. I morse satt hela familjen vid frukostbordet och såg dagens avsnitt (det är inte ofta vi ser på tv när vi äter men idag var ett "snartjullovundantag"). 

söndag 18 december 2011

Lucka 18 - en doft av jul


En av de godaste dofterna jag vet är doften av
hyacint i jultid - mmm...
De första blommorna jag köpte i år har redan blommat ut
så det blev ett par till här om dagen.
Vi har tur här i familjen att vi kan njuta av doften,
det finns många som är allergiska.
Nu har vi tänt det fjärde ljuset,
snön täcker marken där ute och
de flesta julklapparna har hittat till säcken.
Idag ska jag ta en promenad i det bleka decemberljuset och sen koka riskgrynsgröt till familjen.
Ha en bra fjärde advent vänner!

lördag 17 december 2011

Lucka 17 - ett brev från Indien

Signe var min mans morfars syster, hon var missionär i norra Indien på 1950-talet. Hon åkte ut ensam och fick resa runt hela jorden för att komma till Indien. Att läsa hennes brev är så intressant! Vilket äventyr och vilket mod! Breven visar även på stor ödmjukhet, förtröstan på Gud och längtan hem. När jag lärde känna Signe var hon redan gammal men hade många minnen att berätta från sin tid i Indien, även om hon inte gjorde någon stor sak av det. Men frågade man så berättade hon. Här kommer ett utdrag ur ett brev skrivet till hennes syster Edith i december för exakt 60 år sedan. Det får bli dagens lucka. 

Nu har ju denna termin just gått till ända och ni har julbrådskan i skolorna förstår jag. Det är säkert kallt, med snö och is hemma i Finland denhär tiden på året. Här i Himalaya, Kalimpong och Pedong är det även någon slags höst och vinterstämning. Sluttningarna på bergen är torra och bruna, men mycket gröna träd och buskar finnes ändå som gör naturen vacker och de praktfulla julrosorna blommar nu, det lyser rött överallt. Hemma kan de köpas i kruka och dyra skulle jag tro att de äro. Borta i horisonten glimmar snöbergen majestätiska och mäktiga, det är så klart i luften denna tid på året. Varmt är det i solen men, o så kyligt på nätterna och morgnarna. Jag är glad att ha med några riktiga ylleplagg hemifrån. De äro goda att ha nu...

Och efter jul kom det här:
Ja, vi firade jul vi också i all enkelhet här i Pedong. Hade fått en "julgran", en ceder var det. Vi har nog inga träd som hemma här, men cedrar finnes här. Miss Odén säger att enar finnes nog men jag har inte fått syn på dem. Lövträd och den fina bambun är gräs denna tid också. Kornet härute har nu gått i ax men betesmarkerna äro torra och bruna. Kallt har vi också nu 8-10 grader C på morgnarna inne i våran "lada". Så de varma plaggen hemifrån är bra nu. Ja, detta var en parentes i mitt berättande om julen. På julafton hade vi inbjudit grannkvinnor och barn, bhutaneser äro de. De kom i skymningen vid halv 5-tiden och då tände vi ljusen, sjöng julsånger och läste julevangeliet på nepali och hade bön. Sen bjöd vi på kaffe och bullar, te till barnen samt appelsiner, det är tiden för dem nu. Sen fick de små gåvor också, flickorna fick små dockor och pojkarna bilar eller flygmaskiner. Ragnhild hade sänt mig sådant. Det var så trevligt och ett tillfälle att låta Jesus-ljuset lysa för dessa människor. Ibland har vi så härligt i söndagsskolan och många barn men ibland är det tvärtom.

fredag 16 december 2011

Lucka 16 - nötkräm

Många bäckar små...
Alla kan vi hjälpa den som lider nöd på något sätt, inte bara nu i jultid utan året om. Det behöver inte vara stora saker för oss, men tillsammans med andra kan det bli stort. Själv har jag olika projekt jag stöder, vissa kontinuerligt andra då och då. Nu skriver jag det här inlägget för att göra en liten insats för de barn som svälter. Du har kanske andra sätt att dela med dig, fortsätt med det 
- alla sätt är bra! 

Foto:UNICEF
Det pågår en tyst katastrof. En katastrof som varje dag dödar 21 000 barn under fem års ålder. De flesta barnen dör av näringsbrist, diarré eller andra sjukdomar. De dör av orsaker som med enkla medel skulle kunna förebyggas. Det som saknas är vaccin, medicin, rent vatten och näringsrik mat. Saker som vi tillsammans kan leverera.

Den här bloggposten är mitt sätt att bidra. För i och med att jag publicerar den här bloggposten blir inte bara fler uppmärksammade på den tysta katastrofen utan dessutom innebär det att re:member skänker sex påsar av den nötkräm som UNICEF använder vid behandling av undernärda barn. Tre påsar nötkräm om dagen är allt som krävs för att ett barn som lider undernäring ska kunna överleva.

Har du också en blogg och vill bidra? Hämta material här!

Tillsammans räddar vi barns liv!

torsdag 15 december 2011

Lucka 15 - en klapplapp


Julklappar hör ju julen till! Jag har tidigare försökt mig på hemmagjorda paketlappar men oftast har inte tiden räckt till för sådant pyssel. Men i år blir det några som får egenhändigt gjorda lappar! Har tagit vara på näver när vi körde hem vinterns björkved. Drog av näverbitar från klabbarna och "rensade" dem genom att dra bort tunna lager tills jag fick en passande tjock bit. Klippte till och sparade dem. Nu har jag tagit fram julstämplarna jag köpte för något år sedan och vips har jag fina, billiga och personliga klapplappar! 

onsdag 14 december 2011

Lucka 14 - att välja


Att välja är väsentligt
Att säga nej är att säga ja till något annat
Att säga ja är att säga nej till något annat
Att inget säga skapar otydlighet och förvirring
Att säga ja men tänka nej binder
Att säga nej men mena ja förtär
Att säga ja och mena det ger glädje
Att säga nej och mena det ger frid
Att välja det man faktiskt vill ger frihet

tisdag 13 december 2011

Lucka 13 - en god morgon

"Midnatt råder tyst det är i husen, tyst i husen
alla sova, släckta äro ljusen, äro ljusen
tipp tapp tipp tapp tippetippetipp tapp
tipp tipp tapp"

Den sången väckte våra tre barn oss med idag
Frukost på säng och glada (tomte)barn
- vad kan man mer önska en luciamorgon?
Känner mig så priviligerad, så glad och tacksam.

Min familj är ljuset, värmen och kärleken i mitt liv!


måndag 12 december 2011

Lucka 12 - ett hjärta

En symbol som hör samman med julen och som är en av mina favoriter är hjärtat! Den är en symbol för det viktigaste av allt - kärleken! Så idag tänkte jag visa er hur man gör ett fint tovat hjärta att hänga i granen eller använda till något annat fint som t.ex. en brosch. Det du behöver är ull, pepparkaksform modell liten, tovningsnål och skumgummi (eller tvättsvamp).
Sätt pepparkaksformen på skumgummit, fyll den till bredden (och lite till) med ull och börja tova med nålen. Nålen sticks ner och upp många gånger över hela hjärtat. Efter en stunds tovande kan du vända hjärtat, sätt på mallen igen och tova från andra sidan. Akta fingrarna för nålen är vass!
När du tovat hjärtat så fast som du vill ha det är det klart! Vill du hänga hjärtat i granen tar du ett lämpligt band, fäster det och så har du ett egenhändigt gjort julhjärta! 
 

Framför allt som skall bevaras 
må du bevara ditt hjärta, 
ty därifrån utgår livet!
Ords. 4:23

söndag 11 december 2011

Lucka 11 - en påminnelse

Varje dag kl.10.00 poppar en lite ruta upp på vår dator. I den rutan ser man en väckarklocka och texten: Tillbringa tid med Gud! Vet inte vem som satt in den alarmfunktionen men har mina misstankar... :) Hur som helst blir den en påminnelse om att faktiskt tillbringa tid med Gud. Jag har med åren märkt att min gudsrelation är ganska mångsidig, det är inte enbart i bönen jag tillbringar tid med Gud utan det känns faktiskt som om jag lever och andas Gud hur konstigt det än kan låta. Det är som om jag har ett par hjärtats ögon som försöker fästa blicken på honom så att jag inte dras ner i djupet på det stormiga livets hav. Tänker på lärjungen Petrus som vågade sig ut på stormigt hav och när blicken var fäst på Jesus kunde han gå på vattnet. Tänk om min tro kunde bära så, att hjärtas fokus kunde hållas på det väsentligaste så jag skulle klara livets alla vågor? Så min bön idag, och alla dagar, får bli om nåd att hålla blicken fäst vid Jesus - det är då jag kan se verkligheten som den är.

lördag 10 december 2011

Lucka 10 - lite tidnörderi


Vid matbordet idag började vi diskutera tiden och det fanns flera saker som i alla fall inte jag var på det klara med. Så nu har jag "forskat" lite och kommer här med lite intressant fakta:

Att våra timmar är uppdelade på 60 minuter beror på att det babyloniska systemet var baserat på 60. Vi har ju 12 timmar på ett dygn, 60 minuter på en timme och 60 sekunder på en minut. Att dela med tio vore ju mer logiskt enligt vårt sätt att räkna. När man sen bryter ner tiden ännu mer blir det ju tiondelar och hundradelar av sekunder för det är nyare påfund.

Tidigare hade man en skottmånad vart 19 år för att hålla jämn takt med jordens kretslopp kring solen, men år 42 f.kr började man med skottdagar som inföll i slutet av året (som då var februari, eftersom mars var årets första månad). I början hade man dock skottår vart tredje år vilket ledde till att man sen fick ha uppehåll några år. Från år 8 e.kr har vi haft skottår vart fjärde år. 

Visste ni att vi har skottsekunder också? Nu och då läggs en sekund till för att jordens rotation inte är helt jämn. Den sekunden läggs in 30 juni eller 31 december. Senaste man lade till en sekund var 2008, men jordens rotation har lite snabbat upp efter år 2000 så skottsekunderna behövs mer sällan nu!

Ja, sen har det ju kanske inte så stor betydelse hur allt exakt räknas - det viktiga är väl vad vi gör av tiden vi har? Men, lite tidnörderi få man kanske roa sig med ibland?

Omnia tempus habent

(allt har sin tid) 

fredag 9 december 2011

Lucka 9 - en lykta (eller fler!)

När vi hade fest här om kvällen pyntade vi vårt äppelträd med lyktor som vår äldsta dotter gjort. Det blev jättefint. Vi använde oljeljus i lyktorna så de lyste för oss under flera kvällar!


Lyktorna är gjorda av hönsnät, glasburkar och olika resttygbitar. Hönsnät klipps i passande stora bitar och fästs ihop till en tub.


En glasburk sätts i och nätet viks in så den hålls på plats.


Upphängningen görs med en bit ståltråd som fästs i nätet.
En tygbit klipps till enligt måtten på lyktan, kanterna sicksackas och så syr man en tub av tyget. 
Klä tyget på lyktan.


Sätt i ett ljus och häng upp lyktan på lämpligt ställe! 


Sen får man njuta av kulörta lyktor i trädet under mörka vinterkvällar!




torsdag 8 december 2011

Lucka 8 - en öken


I snart 3 månader har jag varit sjukskriven nu, men det känns som ett år - minst. Van att reda upp saker och ting får jag nu ge mig till tåls, mitt tålamod prövas till sitt yttersta. Det finns dagar då jag kan njuta och ta vara på tiden, och det finns dagar då jag suckar och tycker det är mörkt. Väntar på gryningen och att få lägga det här bakom mig. Ja, vad kan man annat säga än att det är en kamp? Kan bli så arg och irriterad på mig själv - det är väl bara att rycka upp sig, hur svårt kan det vara? Men det hjälper inte. Försöker ta till mig alla ord om att ta vara på mig själv, men också det är svårt. Jag kan inte sätta mig själv i första rummet hela tiden, det fungerar inte. Men som med så mycket annat gäller det väl att hitta balansen. Kanske det nog är så att vi ska ta hand om oss själva för att kunna hjälpa andra? Att sätta syremasken på oss själva före vi hjälper andra, som de säger på flyget när de drar igenom säkerhetsföreskrifterna. Det känns som att vandra i en öken, en ökenvandring som jag inte själv valt att gå. Jesus gick självmant ut i öknen för att få vara ensam, så kanske öknen inte behöver vara något negativt? Kanske tomheten och tystnaden kan leda till källan, leda till svaret på hur jag ska leva mitt liv så det blir som det är tänkt? 

Så jag fortsätter väl att vandra i min öken
en tid till...


onsdag 7 december 2011

Lucka 7 - vardagsting


Jag har en förkärlek för gamla ting
Saker med patina och historia
Tidigare samlade jag gärna på mig 
ett och annat gammalt föremål
ofta visste jag inte ens vad jag skulle ha dem till
De hamnade kanske på en hylla till prydnad
där de mest samlade damm...
Med åren har jag blivit mer noggrann med vad jag tar hem
och det som finns får gärna användas i vardagen
Så får föremålen fortsätta att fylla en funktion
och jag får färre saker att damma av
Jag tycker att gamla vardagsting är så vackra
- speciellt när de är i användning!


tisdag 6 december 2011

Lucka 6 - ett land


Idag firar vi Finlands självständighet, den 94:e gången!
Efter februari- och oktoberrevolutionen i Ryssland året 1917 utropade Finland sig som självständigt den 6 december. Man märker här i Finland att krigen och kampen finns i färskt minne. Att självständighet inte är en självklarhet. Jag förstår att världen behöver vara uppdelad i länder för att fungera administrativt men själv ser jag mig mer som en världsmedborgare än en finländare. Inte för att jag skäms för att vara finländare men för att jag inte ser landet som det som identifierar mig. Jag är människa först och främst, och det förenar mig med alla andra människor i världen och gör på det viset världen gränslös för mig.

Men idag gratulerar jag vårt land - grattis Finland!
Många nåderika år önskar jag dig!

måndag 5 december 2011

Lucka 5 - en glad student


En sån dag - en sån fest!
Tack alla vänner och min fina familj!
Tror jag sover ovaggad i natt... :)
Tack och godnatt

söndag 4 december 2011

Lucka 4 - en bön


Det är ännu mörkt där ute. Har satt mig i köket och tänt vårt andra ljus. Mina tankar och böner går idag, som många andra dagar, till en liten pojke som kämpar mot en hjärntumör. Ber om kraft för honom och hans föräldrar för den tid som ligger framför dem. Önskar att du som läser det här ville förena dig i den bönen. Funderar på om det gör någon skillnad om vi är många som ber eller få. Tror inte Gud räknar så, men har svårt att förstå när ett barn blir så svårt sjuk. Tycker att EN förtvivlad förälders bön skulle räcka för att Gud skulle gripa in och göra det onda om intet. Men inser att jag inte förstår och kan inte göra annat än be - för jag tror ändå på bönens möjligheter, och Guds.

Långsamt ljusnar det där ute.

lördag 3 december 2011

Lucka 3 - den stora städardagen


Idag är dagen då vårt hus ska städas!
Skulle gärna vilja berätta hurtfriskt om glädjen i att städa och det underbara att få göra det tillsammans med familjen. Men finner mig själv helt sönderstressad av allt som ska göras och näst intill oförmögen att få något vettigt gjort... Så den glansbilden blir ni utan idag.
Men, huset blir städat med hjälp av hela familjen och mormor
själv har jag dragit mig undan en stund för att vila.
Hoppas på en bättre dag i morgon...

fredag 2 december 2011

Lucka 2 - en gitarr


"- Mamma mamma, hör på det här..." säger dottern och hoppar upp i vår säng. Vi är på väg i säng men som vanligt hittar barnen på allt möjligt roligt just innan de ska gå och lägga sig. Storerbror har just lärt henne några ackord på den nya gitarren hon fått för att hon sålt jultidningar. Hon sätter sig med benen i kors på sängen och spelar ackorden för mig. Glädjen att kunna spela går inte att ta miste på. Kan man tre ackord kan man spela flera sånger. Vi sitter en stund och hon sjunger och spelar lite för mig. Nöjd går hon sen till sängs.

Jag minns när jag själv lärde mig mina första ackord. Det var min "fostermoster" Mary som lärde mig dem. Hon var fosterbarn hos min mormor och morfar. En sommar när vi var där så visade hon mig ackorden D, A och G och sen kunde jag spela enkla visor. Lite fler ackord har jag sen lärt mig. Det är inte så ofta jag tar till gitarren nu men jag är glad att jag ännu kan spela lite.

Idag på morgonen, när övriga familjen åkt iväg, lånar jag dotterns gitarr. Plockar fram en sångbok och med enkla ackord spelar jag:

Din trofasta kärlek aldrig oss lämnar.
Din barmhärtighet, den kan aldrig ta slut.
Den är ny varje morgon, ny varje morgon.
Stor är din trofasthet, min Gud,
stor är din trofasthet.

Man klarar sig med D, A, G men kan man också ta F#m och Bm så blir det lite bättre!

Ha en bra DAG!


torsdag 1 december 2011

Lucka 1 - en julros

Kära vänner!

Nu börjar jag med årets julkalender här på bloggen.
Tänker försöka bjuda er på någon liten tanke eller tips varje dag
- vi får väl se hur det lyckas!?

Vinden viner där ute, gräsmattan är grön och ärligt talat så känns julen inte riktigt nära. Men här hos oss har vi faktiskt fokus inställt på något helt annat just nu - studentfest! Vår J tar studenten på måndag och vi är i full färd med att ställa till fest för honom. Jag bakar och pysslar och för det mesta njuter jag riktigt mycket av det, vi får se om känslan är den samma på söndag kväll...

Att ställa till fest är förutom maten också lite pyntande och fixande. Blommor hör givetvis till och nu har jag ordnat blomman till trappan. Har köpt en blomma som jag inte tidigare haft men lite sneglat på - en julros! Tycker de är så vackra och så tål de ganska många minusgrader sägs det. Det är foderbladen som utgör själva blomman och det gör att de sitter kvar länge. Namnet julros kommer från legenden om en fattig herdinna som ville ge Jesus en gåva vid hans födelse, hon hade inget att ge men hennes tårar som föll på den snötäckta marken blev till en blomma som hon gav den nyfödde. Även om det är en legend så påminner den mig om att det är min längtan att ge som räknas - då kan även det enklaste förvandlas till något vackert!