Det man sår får man skörda. Så är det på många områden här i livet. Nu är tid för att ta hand om skörden. Våra förråd börjar bli fulla. Vi har potatisen upp ur jorden och packad i papperspåsar i kylrum. Vi har en frys full av bär, äppelmos och svamp. Andra frysen väntar på grisköttet som kommer snart. Idag kokar jag saft och sylt. Det finns så mycket som är gratis i naturen bara man har tid att ta vara på det. Lite trött är jag på allt som borde tas vara på men skönt när det är gjort.
Att dra paralleller till livet i övrigt från odlandet är intressant. För att kunna skörda måste vi så, sen låta det vi sått dö bort i mörker, vänta, vänta och vänta för att sen få se något nytt spira och kanske även få skörda. Men ibland sår vi och får ändå inte se någon skörd. Och ibland skördar vi det som någon annan sått. Men det viktigaste är kanske att vi inte glömmer bort att det fungerar så här på många områden i livet. Största hoten mot en rik skörd är att inte så alls, vara för otålig eller att inte ta vara på skörden sen när den kommer.
Det var dagens filosofiska tanke! :)
Ha det gott!
Monika
1 kommentar:
Hej Monika! Vad trevligt att du börjat skriva igen. Jag har saknat dig...
Vi har också skördat sgs allt nu. Potatis hade vi inte men desto mera äpplen! Ca 30 liter mos blev det. Nu har jag ett ämbar med frysta rabarberbitar att stå framme. De ska bli råsaft senare i dag (tillsammans med citroner).Morötterna frodas i landet. För att underlätta sår vi morotsfrön på band. Det lyckas faktiskt trots vår skepticism först. De "ska växa i höstmörkret" säger alltid Peter... Och de växer ju tills jorden fryser. Ha det gott. Kram - Gunilla
Skicka en kommentar