söndag 1 november 2009

Gud är golvet vi står på, faller på och bärs av...

"– Jag tror att frikyrkan har gjort ett generalfel när man har lagt så mycket av trons aktivitet på mig själv som människa. För tron är 99% Guds rörelse mot mig och sedan är mitt lilla att jag får vända mig om och möta Guds blick. Där har jag lärt mig jättemycket av mina pojkar. De har kunnat göra så väldigt lite, varken tacka eller be. Men det påverkar inte min roll som pappa. Jag försöker möta deras behov ändå, så gott jag kan, och så tänker man: Inte kan Gud vara sämre än så."


Tomas Sjödin i Trots Allt


4 kommentarer:

a-k sa...

Din blogg är många gånger som en andakt för mig. Kombinationen av kloka, varma ord och varm musik ger mig nya insikter och hjälper mig att återupptäcka gamla erfarenheter.
Tack för det citatet! Han är en man med erfarenhet, och hans sätt att dela med sig är fantastiskt!

Anonym sa...

Ja så är det, ganska så befriande! Det var visst någon som skrev "i Honom är det vi lever och rör oss". Ungefär så står det väl...
kram från gitta

Monika sa...

Tack för de vänliga orden! Ja, visst är det befriande att tänka att vi får ha Gud som "golvet" i vår liv. Frihet att röra oss och något som fångar upp oss när vi faller. Kram på er!

Mikaela sa...

Kloka ord, skönt att höra! Kramar från Övik