Paus

Nu ska jag ta en efterlängtad paus

En vecka ledigt med tid att vara med familjen

sporta lite och låta tiden sakta in

Jag ska njuta av stunden och tillåta mig själv att vara lite lat

Hoppas du som läser detta också har möjlighet att ta en paus, om inte en vecka så en lite stund varje dag! Pauser fyller en viktig funktion i livet, ger återhämtning och perspektiv

En skön paus önskar jag er!

Inte än

Så öppnar avgrunden sin fallucka på glänt

Är det nu min tur att falla?

Jag känner den kalla vinden,

bröstkorgen trycks ihop och hjärtat fångas i ett järngrepp

Kallsvettig väntar jag utan att nästan våga andas

Skulle jag klara ett fall?

Finns det något som fångar upp mig?

Så stängs luckan igen

Jag drar en lättnadens suck

Andas igen och känner livet

Stegen känns lättare och jag ser åter det vackra omkring mig

Luckan finns där ännu,

det får jag leva med

Men jag är glad att den stängdes denna gång

Ödmjuk skönhet

Står och stryker kökshandukarna i linne som jag ärvt av svärmor. Jag känner uppriktig glädje över dem. Tänk, de har varit med en lång tid, tvättats gång på gång men är trots det fortsättningsvis vackra trots att de är lite nötta. Jag dra mig till minnes en artikel i en inredningstidning jag nyligen läste. "Lev enkelt med wabi sabi" stod det. Först blev jag skeptisk. Men vart efter jag läste blev jag gladare och gladare - det här handlar ju precis om det jag försöker eftersträva. Enkelt och nött - helt rätt för både miljön och själen. Wabi sabi betyder just ödmjuk skönhet och handlar om att bejaka sönderfall, inte bara blomstring. Att inse att ingenting varar för evigt, ingenting blir färdigt. Det handlar inte om att skapa en nött och sliten look utan om att använda det man har, fixa det om det går sönder och vara nöjd trots att det är slitet. Det är en tidens gåva - ödmjuk skönhet.

Bästa sättet att leva enligt den här principen är att använda det man har, köpa på loppis eller på begagnatmarknaden. När man köper nytt försöker man välja det som kan åldras med värdighet. Själv har jag en längre tid sökt en förvaring till barnens utklädningskläder men ingenting har känts som ett bra alternativ. Plastlådor eller rangliga ställningar tilltalar inte. Dessutom har det mesta varit för litet. Men så här om dagen hittade jag det jag sökte på torget i stan. En rejält stor "pärtkorg" med plats för alla kläder. Den kommer även att åldras vackert och den dag den gjort sitt kan den eldas upp. Priset var 30 euro - och det för en korg som är tillverkad för hand och närproducerad! Glad blev dottern och glad blev jag. Nu doftar det färskt trä i dotterns rum och vi slipper utklädningskläder på golvet. (Ja, jag sökte faktiskt igenom uthusen efter något gammalt att använda först, men inget fanns som var tillräckligt stort).

Vi har mycket i vårt hem som börjar bli nött och slitet, vi har ju bott här i 15 år nu. Men vi ska fortsätta sköta om det vi har, säkerligen renovera en del, köpa något nytt - men också njuta av det slitna. Att något blir slitet är ju ett bevis på att det bor och lever människor här. Så nu ska jag ännu mer bejaka förfallet och den ödmjuka skönheten!

Till min vän

Din blick.

Ditt leende.

Värmen i din kram.

Känslan av gemenskap.

Vi talar om yta och djup,

men hjärtats tysta samtal är det som lämnar spår av glädje.

Så skiljs vi åt men känslan lämnar kvar.

Man säger att Jesus är vår vän - det är vänner som du som får mig att förstå vad det betyder!

Kontemplation

"En inre, utdragen och ordlös bön, varvid man tömmer medvetandet för att stilla betrakta det gudomliga"

En bild för hjärtat

Ibland vill jag frysa några bilder, få dem att stanna för evigt i hjärtats album.

Hallen hos oss igår kväll

pallen överfull av avgasdoftande mopedkläder

hjälmar på rad

kängor med snö som smälter och bildar små pölar på golvet

Vardagsrummet fullt av gängliga tonårskillar som spelar brädspel

Tystnaden i köket när de äter våffla efter våffla med glass och hemmagjord sylt

Skratten och pratet från sonens sovrum där alla sitter på golvet

Vi drar oss undan och går till sängs

innan jag somnar tackar jag för att jag får vara med om det här

lite sorgset medveten om att denna tid snart är över!

En liten utmärkelse

Har fått en award - en utmärkelse av Ingela för min blogg - TACK! Men nu kommer det svåra, och det är att jag ska berätta sju sanningar om mig själv....

• När jag var liten ville jag hemskt gärna ha en elefantunge och börja spela dragspel!
• Älskar att bli kliad på ryggen eller i håret
• Är en livsnjutare som gärna sätter lite guldkant på vardagen (kanske för ofta...?)
• Skulle gärna gå en pilgrimsvandring, modell längre
• Målar akvarell - när jag hinner
• Tycker om att bygga, både hus och möbler
• Älskar min familj

Just nu sitter jag nöjd och belåten med en te-kopp i handen. Yngsta dottern ville muntra upp oss en lite trist måndagskväll och bakade en kladdkaka. På dörren till köket stod det "Måndagsmys - börjar 19 och slutar när du vill gå (som vi hoppas att du inte gör så fort)! Livsnjutargenerna har kanske gått vidare...

Jag vill ge denna award vidare till en blogg som under det gångna året inspirerat mig att utveckla mitt fotograferande och det är till en annan Ingela!

Lite uppmuntran förgyller vardagen! Kram på er alla!