måndag 1 februari 2010

En liten utmärkelse

Har fått en award - en utmärkelse av Ingela för min blogg - TACK! Men nu kommer det svåra, och det är att jag ska berätta sju sanningar om mig själv....
  • När jag var liten ville jag hemskt gärna ha en elefantunge och börja spela dragspel!
  • Älskar att bli kliad på ryggen eller i håret
  • Är en livsnjutare som gärna sätter lite guldkant på vardagen (kanske för ofta...?)
  • Skulle gärna gå en pilgrimsvandring, modell längre
  • Målar akvarell - när jag hinner
  • Tycker om att bygga, både hus och möbler
  • Älskar min familj
Just nu sitter jag nöjd och belåten med en te-kopp i handen. Yngsta dottern ville muntra upp oss en lite trist måndagskväll och bakade en kladdkaka. På dörren till köket stod det "Måndagsmys - börjar 19 och slutar när du vill gå (som vi hoppas att du inte gör så fort)! Livsnjutargenerna har kanske gått vidare...

Jag vill ge denna award vidare till en blogg som under det gångna året inspirerat mig att utveckla mitt fotograferande och det är till en annan Ingela!

Lite uppmuntran förgyller vardagen! Kram på er alla!

3 kommentarer:

Ingelapingela sa...

Kul att läsa lite om dina sanningar. Vet du jag fick börja en dragspelskurs för farmor som 6 åring. Absolut yngst i sällskapet och stort och tungt spel. Skulle gärna ta upp det igen någon gång men då måste jag först införskaffa ett instrument :-D

Ja, visst är elefantungar söta... men du säkert övertänkt hemifrån att inte skaffa det som husdjur... lite blir stor ;-)

monica sa...

Vilken mysig måndagskväll.Kul med överraskningar en helt vanlig vardag, speciellt i början av veckan.

Ingelapingela sa...

Härligt det här att kunna få inspiration ibland av det slaget och som man själv väljer... Det gäller bara att trycka på rätt knapp ;-)...Ibland önskar man ingen ny inspiration, behöver bara få vara för sig ett tag för eftertanke. Det är tillräckligt med det som man har runt sig. Det är ju det som är så bra med att täffas så här via nätet. Inte så nära och ibland fysiskt långt ifrån.

Andra tar vid ett tag och så är man plötsligt tillbaka. Lika välkommen. Det verkar liksom vara ett outtalat språk. Ett hemligt samförstånd.

På tal om språk har jag tagit del av Göran Skytte krönika skriver angående språk som han säger Svenska Finland är ett ljusbad för själen. Jag är ju som du vet mycket intresserad av hur vi använder språket och hur brukaren faktiskt kan måla genom användandet. Tror också att det kan missbrukas. Nä det här blir långt och skulle ju bara bli en kommentar... jag tror jag sätter punkt med att poängtera att ditt inlägg är välkommet då det kommer ;-)... så kanske vi ses inne hos mig, kanske för att vidareutveckla tanken ?