Lucka 20 - en mor

Bilden tagen vid kyrkan St Maria in Trastevere i Rom

Maria, Maria, Maria....

Jesu mor var antagligen bara 13-14 år när hon födde Jesus. Josef var över 20 år, kanske t.o.m 55 år. Vad tänkte hon? Vad kände hon? Vi vet att hon prisade Gud och förstod att det hon skulle gå igenom skulle få betydelse för all framtid. Men förstod hon vad det innebar då? Knappast. Men vem av oss vet vad det innebär att vara en mor före vi gått igenom det? Den långa väntan under graviditeten, smärtan vid förlossningen, ofattbara glädjen när man har barnet i sin famn, oron för vad som kan hända, smärtan när något händer, drömmar om framtiden, glädje, sorg och förundran i en salig blandning. Maria fick uppleva mycket:

• Hon fick antagligen kämpa med det faktum att knappast alla förstod hur hon blivit gravid, skam och fördömande blandat med glädje över att vara använd av Gud.
• Hon fick i slutet av sin graviditet sitta och skumpa på en åsna de 150 km mellan Nasaret och Betlehem, jag kan förstå att hon födde när hon kom fram...
• Glädje över det nyfödda barnet och allt fint som hände med herdar och vise män, allt stort som sades som hon tog till sitt hjärta och begrundade
• Förtvivlan när de mitt i natten måste fly till Egypten med ett litet nyfött barn för att undkomma Herodes som ville döda barnet
• Oron när de, efter att ha varit i Jerusalem, gått en hel dag innan de upptäcker att deras 12-åriga son inte är med dem...och lättnaden som tar sig uttryck i ilska när de sen finner honom i templet: hur kunde du göra så här mot oss? 
• Hon var en mor som visste att sonen hade gåvor och ville att han skulle börja använda dem. Vid ett bröllop där vinet tog slut var hon den som uppmuntrade honom att gripa in. Även om sonen lite trotsigt svarar sin mor att hon ska låta honom vara ifred, gör han ändå där sitt första under.
• Maria fick under några år följa sin sons intensiva liv lite i bakgrunden, så som vi mammor får göra när vi väl har släppt iväg våra barn att leva sina egna liv. Men hennes förböner följde nog honom hela tiden.
• Hon fick uppleva den maximala mardrömmen, se sin son dödas! Den smärtan kan man inte förstå, det måste vara något av det vidrigaste som man kan tvingas gå igenom. Totalt oförmögen att hjälpa sitt barn. 
• Det sista Jesus gör för sin mor är att ordna så någon tar hand om henne, hängandes på korset ber han en lärjunge ta Maria till sig som sin mor och Maria att ta lärjungen till sig som sin son. Vilken kärlek och omsorg han visar sin mor, mitt i smärta och förtvivlan!

Att Maria har fått betyda mycket för kristna kvinnor genom historien är inte svårt att förstå. Men rädslan för helgondyrkan har gjort oss rädda för henne. Jag tror hon borde få en större plats i våra liv, som en förebild för kvinnan och mamman i oss. Hon lät Gud bestämma över sitt liv och fick uppleva enormt mycket, både av glädje och sorg. Att vända sig till henne för förståelse och förböner i frågor som berör moderskapet är inte det samma som att tillbe henne. Hon måste ju ändå räknas som mödrarnas moder, någon att identifiera sig med och få tröst av. Ofta avbildas hon som en väldigt skör och nästan omänsklig kvinna, men jag tror hon var en jordnära mamma med samma känslor för sitt barn som alla mödrar har. Kan inte låta bli att beundra och fascineras av denna kvinna och moder!