Läste boken som ung och kände mig som flickan Momo, såg pjäsen nu och kände igen mig i de personer som blivit av med sin tid till tidstjuvarna - de som stressade och försökte "spara" tid, tid som sedan inte alls fanns sparad för deras egen räkning. Skrämmande men hälsosamt.
Salongen var fylld med barn och det var roligt att få vara med och se deras reaktioner. Vi fick en liten privat guidning på teatern före vilket gav en bättre helhet till teaterupplevelsen. Flickan 8 år tyckte att pjäsen var bra, den handlade enligt henne om vänner, att lyssna och tiden. Bra summerat tycker jag. Om du har möjlighet så gå och se den! Om inte det så läs boken, lika aktuell i dag som när den kom ut på 70-talet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar